Att tänka "inside the box"

Livet med anorexi / Permalink / 0

Jag, som i de flesta sammanhang vill betrakta mig själv som väldigt open minded, är när det kommer till mitt matschema och dagliga kaloriintag raka motsatsen. Avsaknaden av spontantiet och min oförmåga att tänka outside the box är nänstintill skrattretande. Istället tänker jag så mycket inside the box som det bara är möjligt. När jag och min mamma har kommit överrens om att jag ska äta 2350 kalorier så vägrar jag att stoppa en enda extrakalori i munnen. Det har denna veckan blivit så hysteriskt att minsta lilla gurkbit eller tomat tas med i beräkningarna när jag ska summera mitt dagliga kaloriintag. Varenda dag garderar jag mig så att jag aldrig riskerar att äta mer än vad som är överrenskommet, för det vore ju onödigt. Eller?

Mitt sätt att resonera lyser ofta igenom i mitt vardagliga tal och ibland kan min mamma inte låta bli att ifrågasätta mina tankemönster. Tror jag verkligen att jag kommer att bli tjock av en extra tomat, päron eller macka? Är det realistiskt? Vid närmare eftertanke så är jag tveksam och jag tvivlar starkt att det som skiljer en överviktig person från en normalviktig är just ett extra päron om dagen.

Logiken i mitt resonemang finns inte. Ändå är det där päronet fortfarande så viktigt. Att avstå kvällens päron får mig att känna mig duktig och Knut han apploderar, medan ett päron utöver plan är förenat med en högre ångest. Någonstans långt bak i hjärnan så förstår jag att det det är extremt fjantigt att gåomkring och oroa sig så mycket över ett päron. Istället så önskar jag att jag kunde inse att det är ett jävla päron vi pratar om och lägga den energin på något annat som är desto mer väsentligt.

 
Till top