Att tänka "inside the box"
Jag förstår det inte, hur det ens är möjligt för mig som vanligtvis är en väldigt open minded person att vara raka motsatsen när det kommer till mitt matschema och dagliga kaloriintag. Hur jag numera helt tycks sakna spontanitet och förmåga att tänka outside the box, istället tänker så mycket inside the box som det bara är möjligt. Jag har blivit så otroligt trångsynt och just nu kan jag inte stoppa en enda matbit i munnen utöver det som ingår i mitt matschema, tar med minsta lilla gurkbit och tomat i beräkningarna när jag ska summera mitt dagliga kaloriintag vilket jag förstår är hysteriskt.
Mitt sätt att resonera är genomskinligt och även om jag sällan säger rakt ut hur jag tänker har min mamma ändå börjat ifrågasätta mina tankemönster. Undrar om jag verkligen tror att jag kommer bli tjock av en extra tomat, päron eller macka? Är det realistiskt? Vid närmare eftertanke är jag tveksam, tvivlar faktiskt starkt att det som skiljer en överviktig person från en normalviktig är just ett extra päron om dagen.
Logiken i mitt resonemang finns inte men ändå är det där päronet fortfarande så oerhört viktigt, liksom symboliskt och att i dagsläget hoppa över kvällens sista päron får mig att känna mig duktig inför Knut medan ett päron utöver plan är förenat med en högre ångest. Jag vet hur illa det låter och någonstans långt bak i huvudet förstår jag också hur fjantigt det är att gå omkring och oroa sig så mycket över ett päron. Att det faktiskt är dags att inse att det är ett jävla päron vi pratar om och att istället lägga den energin på något annat som är desto mer väsentligt.
