Vågen som hjälp att avgöra mitt egna värde

Livet med anorexi / Permalink / 1

Jag är idag i ett förhållande, ett väldigt svajigt och komplicerat sådant och som jag samlar mod och kraft för att avsluta. Det är nämligen som så att jag är i en relation med en jävla metallplatta, min badrumsvåg. För mig är vågen så mycket mer än bara ett instrument som mäter min kroppsvikt. På vågen mäts även mitt samvete och egna värde. Ju lägre vikt desto högre personvärde, en hemmagjord och väldigt enkel ekvation som jag länge utgått från utan att ifrågasätta dess verklighetsförankring.

Vågen ha blivit min bästa vän och värsta fiende. I samma stund som jag, på morgonen, kliver upp på vågen avgörs också mitt humör och inställning till resten av dagen. En viktnedgång kan göra mig fullkomligt euforisk och skänka mig tillfällig glädje, falsk glädje, medan endast några grams viktökning genast sänker min självkänsla.

Jag är idag slav under vågen och jag har svårt att förstå hur jag, som ju är så självständig, kunnat hamna i detta beroendeförhållande. Likt föräldrar försöker avvänja sina barn vid att använda napp, håller jag sakta men säkert på att trappa ner på mitt vågberoende Veckans utmaning är att väga mig varannan dag istället för varje.

Att direkt slänga ut vågen är för mig orimligt då jag i nuläget inte skulle klara av att äta tillräckligt under de dagar då jag inte är medveten om min vikt. Målet är dock att inom kort göra slut på det destruktiva och ångestframkallande förhållande som jag idag har med min badrumsvåg.

 
#1 - - ISA:

åh vad du INTE är ensam om den där relationen med vågen. Har kommit ifrån det där stadiet när siffrorna styr dagens mående, men ändå.. så sjuk relation. Gah!

Svar: Vi är nog många som låter vågen styra våra liv, tyvärr. Jag är glad att du kommit över det stadiet. Grymt jobbat. Im on my way!
Hälsogrubblaren

Till top