En gång är ingen gång, eller?
En gång är ingen gång. Du har säkert hört uttrycket förut, kanske applicerat det på dig själv för att lätta på samvetet någon gång när du begått ett misstag. Det har jag också gjort och uttrycket är tillåtande, ger perspektiv. Skapar förståelse för att världen rasar inte samman för att vi missat ett läkarbesök, för en gång är som sagt ingen gång. Men det finns ett undantag som i mitt fall heter Knut, han som snarare tycker att en gång innebär hundra gånger till.
Med Knut som djävul på axeln är nämligen ett snedsteg allt som krävs för att det ska fortsätta gå utför, för att en ful och dum ovana ska bli flera. Med anorexia stannar det alltså aldrig vid bara en skippad måltid utan efter följer många gånger ytterligare sju dagar av samma mönster. Sjukdomen hugger på allt, snor mellanmålet rakt framför ögonen och kräver sedan att man kämpar halvt ihjäl sig för att få till den där Risifruttin i sitt matschema igen. Varje beslut är viktigt och ett felaktigt sådant kan därför vara alldeles förödande. Detta gör rutiner och disciplin till en grundförutsättning, en viktig nyckel som på sikt leder till det friska livet. Utan struktur blir nämligen en redan tuff resa ännu svårare eftersom man då tvingas skaffa sig en och samma vana flera gånger om. Hela tiden börja om på nytt. Med den insikten vill jag därför ge dig tipset att -var en observant och aktiv målvakt, skydda hela målet och släpp inte in onödiga bollar. Ät det du ska, för mat är din medicin.
Så sant allt du skriver och vi som kämpar känner igen detta så lätt att falla dit med att hoppa över en måltid , dra bort div mat men så svårt att lägga tillbaka igen.