Det här med att väga sig

Livet med anorexi / Permalink / 0

Låt oss prata om det här med att väga sig. Detta sjuhelsikes ångestmoment som liksom kan få en dag att skita sig totalt eller också en hel vecka om man har otur och siffran på vågen inte alls stämmer överens med vad man förväntat sig. Eller snarare vad sjukdomen förväntat sig. Det är ett jäkla krux det där och som ni säkert känner till är det inte alltför ofta som siffran faktiskt visar exakt vad man önskar. För det får inte vara minus, inte för mycket plus, men inte heller ska man stå stilla i vikt.

Som många av er säkert redan vet har jag inte bara vägt mig under mina besök på ätstörningsmottagningen utan också hemma en gång i veckan. Detta har jag gjort sedan somras och det har känts tryggt och bra eftersom jag då fått en mer realistisk vikt med små felmarginaler. I Lund kan jag ibland väga mig direkt efter en måltid och en annan gång precis innan, vilket gör att siffran där diffar desto mer än vad den gör hemma. Upplägget har fungerat bra och både jag, mamma och personalen i Lund har varit nöjda med det. Tills på senare tid då jag börjat ifrågasätta den där vägningen på måndagsmorgonen. Vad den tillför mer än viss kontroll på att viktkurvan pekar uppåt? Och om den kanske också triggar lite när jag gått upp "för mycket" eller för lite. Därför har jag under de senaste veckorna försökt bli lite mer flexibel med på vilken veckodag jag väger mig och hur ofta. Det måste inte vara på just måndagar längre. Inte heller med exakt sju dagars mellanrum. Allt eftersom att jag vågat släppa mer på mina rutiner har jag också insett hur otroligt skönt det är att inte ha stenkoll på vad jag väger. Att det gör det lättare att äta och leva mer normalt.

”Det man inte vet mår man inte dåligt av”. Ni har säkert hört det uttjatade uttrycket förut men i det här fallet tycker jag att det verkligen är sant. Just nu ser jag ingen som helst mening med att väga mig regelbundet längre. Det triggar sjukdomen mer än vad det hjälper mig ur den och just nu vill jag inte bara bli fysiskt frisk, jag vill också bli fri, själsligt och mentalt. Därför är min plan att dra ner på vägandet framöver, inte ha några direkta rutiner för det utan stämma av när det passar. Funkar det inte så ändrar jag metod men just nu är det värt ett försök.

 

 

 

 

Till top