Slutar med matsamtal
Igår nådde jag ännu en milstolpe i mitt tillfrisknande samt behandling och jag var då på mitt sista matsamtal med sköterska på Ätstörningsmottagningen Lund. Egentligen var det inte planerat att just det mötet skulle bli vårt sista men där och då kände vi båda två att tiden var mogen, att jag nu börjar gå in i slutfasen av min behandling. Ett stadie där hennes roll inte längre är lika central men kuratorn och sjukgymnastens desto viktigare.
Även om jag är otroligt stolt över att jag kommit så långt som jag idag har gjort och äntligen börjar se ljuset i tunneln, kändes det under gårdagen också lite vemodigt. Det var nämligen hon, sköterskan, som fick mig att ändra uppfattning om vården för ätstörningar, som jag verkligen klickat med och fått stort förtroende för. Det är också hon som min mamma har ringt under mina mest kritiska dagar. Vi har alltså skaffat oss ett starkt band och därför kändes det extra tufft att klippa det.
Dock känns förtroendet hon gav mig stort, att hon tror på mig och att jag kommer att klara det här utan henne. Så nu ska jag bara se till att förvalta det. Bevisa att jag kan!