Att vara driven

Livet med anorexi / Permalink / 0

Mitt driv, vissa dagar min superkraft och andra mitt handikapp. Kan vara så himla positivt men också precis lika destruktivt. Det hela handlar egentligen om vart jag riktar det, vart jag väljer att lägga de där extra procenten som jag är lyckligt lottad att alltid ha. Vilken bubbla jag väljer att satsa på och gå in i.

Hopprepsbubblan var bra, Amanda Jenssen- och Afrikabubblan likaså. På hopprepsträningarna fick inre driv mig att utvecklas, träna målmedvetet och knipa flera medaljer på SM tävlingarna. Samma sak gällde de åren jag arbetade dedikerat med mina Afrikaprojekt. Då var det bra att ha 110% att ge när andra bara har 100, fick mig att renovera en skola när andra gick på bio.

Det var när jag valde att rikta mitt driv åt att bli bäst på att vara smal som det för första gången satte krokben för mig, blev ett hinder snarare än tillgång att vara sådär överdrivet passionerad och engagerad. För det tog mig aldrig till någon prispall som hopprepet gjort utan istället rakt ner i skiten.

Jag tror att många av er känner igen er, vi som blir sjuka i ätstörningar tycks ju vara av samma skrot och virke allihop. Så tänk på vart ni riktar drivet. Förvalta det på rätt sätt för i rätt sammanhang är det en gåva.  

 

 

 

Till top