Utmaningsfredag
Igår var det fearfoodfriday, den veckodag Knut avskyr mest och vilken ofta tycks präglas av ångest. Denna veckan bjöds det på en stor utmaning, nämligen take-away middag med okänt antal kalorier. En utmaning som krävde att jag helt enkelt sköt från höften när jag uppskattade antalet kalorier i min middag och planerade in den i mitt matschema. Det faktum att jag är mänsklig och skulle kunna göra en ganska så stor felbedömning gjorde först Knut skeptisk till min idé, för tänk om jag skulle äta utöver mitt matschema? Ja Knut, tänk om. Flera gånger försökte han därför övertyga mig att tänka om, tänka rätt. Med andra ord ta det säkra före det osäkra och laga maten själv.
Knuts logik är intressant och får han bestämma är det också bättre att äta en hamburgare på McDonalds med utskrivna kalorier än en sallad på en restaurang där näringsvärdet är okänt. Han tror nämligen att okända kalorier är detsamma som massor av kalorier och litar inte en sekund på restaurangers förmåga att laga bra mat. Istället tror han att salladsdressingen är gjord på fetaste tänkbara majonnäs och att maten är tillagad i mängder av olja, att restaurangers enda syfte är att göra sina gäster tjocka.
Hursomhelst så blev gårdagens middag kyckling med quinoa, rödbetshummus, grönsaker och dressing från Holy Greens. En rimlig utmaning för det sjukdomsstadie jag befinner mig i just nu. Maten var verkligen god och ångesten hanterbar, slutade inte med någon panikreaktion utan en enbart lugn och sansad Isabelle. I efterhand svävade dock tankarna iväg och jag började då grubbla lite väl mycket. Hade jag underskattat kalorierna? Och vad innehöll egentligen hummusen? Var inte portionen ovanligt stor? Knut han malde en massa skit men jag agerade inte på tankarna, åt istället det jag skulle under resten av dagen och omvärderade inte kaloriinnehållet i min middag. Så high five på den, jag är nöjd.
åh vad jag känner igen mig i de där. såå många gånger jag sett underbara frukostar på cafeer o liknande, å bara önskat att jag kunde sätta mig o smälla i mig en yoghurtskål lr sallad bara för att de ser så gott ut. men sen slutar de alltid att jag går till en mataffär o köper nån yoghurt lr kvarg som tydligt talar om hur många kcal den innehåller. Eller när jag fått panik när familjen ska beställa hem sushi o jag snabbt som attan måste googla alla sidor på hela internet o jämföra och överskatta hur mycket som det kan tänkas innehålla.. fyran vad hemskt, att man inte bara kan vara lika flexibel som alla andra o ta vad man vill ha.. sorry för lång kommentar men det hugger till när jag ser att du också känner precis såhär..