Min personliga butler
Idag kan vi skratta åt det men det senaste året har verkligen inte varit lätt, varken för mig eller min familj. Det är nog min mamma den första att skriva under på, som varit 100% närvarande genom hela resan och som när hon inte varit min coach istället varit min massör eller butler. Hon har ställt upp på allt och ärligt talat finns det nog inget mer hon skulle kunna ha gjort för mig under det senaste året. Detta är jag idag såklart mer än tacksam över samtidigt som jag också känner viss skuld, att jag tagit så mycket tid och energi utan att kunna ge lika mycket tillbaka. Dock försöker mamma intala mig att jag aldrig valde att bli sjuk, att detta varit ett akutläge som vi tacklat tillsammans.
Hursomhelst satt jag igår och tänkte tillbaka på allt mamma gjort för mig under det senaste året och kunde då konstatera att hon verkligen fått ligga i, fara och flänga mycket för min skull. Eftersom jag har ganska så många sådana historier tänkte jag idag dela med mig av några av dessa här på bloggen, vilka varit....
- När jag bad min mamma köpa färdiga fiskburgare till mig förra sommaren men hon kom hem med laxburgare istället. Jag fick panik vilket fick henne att vända i dörren och åka tillbaka till affären för att köpa rätt sorts burgare.
- När mamma fått nys om att ett bolltäcke kan hjälpa vid ångest, började googla för att sedan hamna ute på landet hos en blocketförsäljare. Efter tuffa förhandlingar kom hon hem med en svart sopsäck i vilken det låt ett täcke i nysckick.
- När mamma körde mig 22 mil enkel resa till Göteborg för att jag skulle få umgås med min kompis i ett par timmar. Där gick hon en promenad för att vänta in mig och sedan köra hemåt igen.
- När mamma tog in på hotell i Göteborg förra sommaren när jag var utmattad och behövde ha huset för mig själv en helg.
- När andra åkte till stranden men mamma till Elgiganten och köpte en värmefilt till mig eftersom jag frös och hon ännu en gång fått nys om att även värme hjälper vid ångest.
- När jag hade nått mitt första viktmål och mamma då tog mig till London där vi shoppade och gick på två musikaler. Dessutom for runt till varenda i restaurang i centrala London för att hitta någon som kunde tänkas passa att äta på. Hon torkade även mina tårar när personalen på Subway hällt för mycket ketchup i min macka.
- När jag för bara drygt en månad sedan var nere i en svacka och då också var svårflörtad vad gäller mat. Så när jag en morgon vaknade upp och var sugen på rostade mackor med marmelad satte mamma sig direkt i bilen och köpte det åt mig.
- När jag för ett tag sedan bad mamma köpa Ben & Jerry miniglassar (ni vet de små som heter Wich) och eftersom hon vet att jag skulle bli lite besviken om hon kom hem utan åkte hon till stans alla matbutiker för att få tag på dem. Självklart var det den femte butiken på andra sidan stan som till slut hade dem, men skam den som ger sig.
Åh vilken fin mamma du har. Det där är ren kärlek! Känner inte dig men är så glad att du nu mår bättre! :} Ta hand om dig!