Återfall?

Livet med anorexi / Anorexia, Frisk & Fri, Misstag, Psykisk ohälsa, Sjukgymnast, Återfall / Permalink / 0

Jag vet inte om jag ska kalla det ett återfall för så illa är det inte. Men bara för att det inte är katastrof är det inte heller bra. Vi är nämligen kompisar igen, jag och Knut. Har lyckats bygga upp en lite väl bra relation under den senaste tiden, ett band som stärkts och snabbt blivit till en kedja av stål.

Jag är så besviken, ledsen över att jag knappt ens sett det hända. Låtit ett snedsteg bli till flera och därmed förlorat det friska livet ur sikte. Gått från att stå, nästan helt, i den friska, färgstarka, världen till att nu stå mer i den anorektiska gråa. Den i vilken man existerar men inte lever.

Alla tycks ha sett det utom jag och har därmed också försökt kasta ut livbojar från den friska världen som jag sedan vägrat att ta hjälp av. För jag kan ju simma själv! Och så farligt är det väl ändå inte? Bara en liten dipp. Fast nej. Just nu är alla oroliga och igår kastade både mamma och Denise den anorektiska sanningen i ansiktet på mig. Tryckte på mina svaga punkter. Lämnade mig också med inga andra vägar att gå än den friska. Så nu finns det inga kryphål kvar längre, inga argument för att stanna kvar, kvar i sjukdomen.

Att erkänna att det håller på att gå snett är tufft och helst hade jag velat lösa det i det tysta. Utan hjälp och på egen hand. I fix. Men detta är en sjukdom svår att möta med en ätstörd hjärna. Därför använder jag just nu min familj och mina vänners för att hitta tillbaka mentalt dit jag var för ett tag sedan. Till den friska, färgstarka världen.

 
Till top