Hälsogrubblaren

Det är sol, sommar i luften Knut han hatar det, tycks vara lite allergisk mot fint väder. Eller egentligen är det väl inte vädret som han är allergisk utan mig och den person jag blir när solen skiner, så glad och så pepp. Pepp på livet och nyfiken på det friska. Det är nästan lite magiskt och med solen kommer liksom motivationen, som dessutom sedan tycks öka med graderna på termometern. Jag får perspektiv på vad som är viktigt, inser då också att jag inte orkar med Knut utan har annat som jag vill ägna min tid åt, som att äta glass och att grilla.

Det är när han får konkurrens med det friska livet som han kvider. När han helt enkelt inser att han inte har en chans. Att en kväll hemma, isolerad tillsammans med honom aldrig kommer att väga över en grillkväll med vänner. Sådetså! Och med det sagt, nu carpar vi diem vänner!